Tjänster & gentjänster



Mannen på bussen är upprörd: ”Men vad får jag ut av det?!”
 Han frustar och tittar demonstrativt åt andra hållet. Jag suckar inombords. Karma, vill jag säga. God karma. What comes around, goes around, och så vidare. 

Jag har en längre stund ”överhört” samtalet mellan mannen och hans kvinnliga följeslagare. (För er som inte vet det är överhört förstås en finare omskrivning av tjuvlyssna. Något som jag ofta gör på bussen, men det är en helt annat historia).

Hur som helst, mannen på bussen är sur. Kvinnan har föreslagit att han ska hjälpa en gemensam bekant med något. Mannen vill inte. Han har anslagit ett truligt tonfall och kombinerar nu detta med att titta bort och tiga ihjäl det hela. Diskussionen går ut på att mannen inte vill hjälpa någon om han inte ”får ut” något av det, i betydelsen omedelbar utdelning.

Egentligen var det här bara en liten händelse, en skärva, ett brottstycke av ett överhört (tjuvlyssnat) samtal. Ändå gör det ett avtryck i mig. Dröjer sig kvar med en bitter eftersmak.

Jag är så innerligt trött på alla själviska, sura och griniga människor där ute. De som inte kan anstränga sig lite extra för någon annans skull, oavsett om det handlar om att plocka upp en tappad vante, hålla upp dörren eller hjälpa en bekant. Jag är inte mycket för religion, men grundtankar som den gyllene regeln om att behandla andra som man själv vill bli behandlad – det ligger ändå mycket i det. Om alla levde efter det skulle ju världen vara…lite mer vänlig.

Jag är också sur, grinig och lat ibland, självklart. På det hela taget har jag dock bestämt mig för att leva efter devisen att vänlighet och omtanke varar längst. Det kostar så lite att ge det där lilla extra. Att dela med sig med kunskaper, råd eller praktisk hjälp – utan att förvänta sig omedelbar ”utdelning”.
 Det fina är att det ger ett rikare liv (hallelulja in här). Det gör det faktiskt. Det kanske inte är den som du hjälp som hjälper dig nästa gång, men vänlighet smittar. Precis som grinighet.
 

Och så är det ju det där med att det är snyggare med uppåtvinklade mungipor än bitterrynkor.