SvD skrev till exempel: "Tror du att män är sämre än kvinnor på att göra flera saker samtidigt? Då är det dags att tänka om – den ofta vedertagna "sanningen" ifrågasätts nu av ny forskning vid Stockholms universitet."
Och DN: "Det finns en uppsjö
"sanningar" om skillnaden mellan män och kvinnor. En av de mer
seglivade går ut på att kvinnor är bättre än män på att göra flera saker
samtidigt, så kallad multitasking. Timo Mäntylä, professor vid den psykologiska
institutionen på Stockholms universitet, bestämde sig för att gå till botten
med denna myt"
Många andra medier skrev också om detta, till exempel Aftonbladet och Arbetarbladet. (Den som är lite alert ser att samtliga i princip använt pressmeddelandet rakt av, men det är en helt annan historia).
Nå, vad har denna professor gjort för att ta reda på "sanningen"?
Jo, hans undersökning går ut på att placera kvinnor och män i ett rum och låta dem hålla reda på olika former av klockor på en dataskärm, samtidigt som de fått se och hålla reda på "vanliga svenska namn" ovanför klockorna. Männen presterade bättre och är således bättre på multitasking. Punkt. (Stockholms universitet beskriver undersökningen närmare i ett pressmeddelande här.)
Professorn
är mycket nöjd:
– Vardagliga observationer kan bidra till påståenden som ibland betraktas som vetenskapliga sanningar och fakta. Som kvinnors förmåga att hantera flera uppgifter samtidigt medan män fokuserar på en uppgift i taget. I motsats till denna uppfattning visade resultatet av vår studie att män är bättre på multitasking än kvinnor, säger professorn.
Klart som korvspad, eller? Nja.. kanske inte.
Jag har inte
läst någon text som ifrågasätter detta trams, så några reflektioner som kanske
borde ha slagit någon av journalisterna i gammelmedia - innan de citerade ur
pressmeddelandet och lät det bli en "sann" text som sakernas
tillstånd:
Hur
kommer det sig att professorn valde att ett siffersystem är det
försökspersonerna ska kunna hålla reda på för att visa att de kan
"multitaska"? Är underlaget på 160 personer tillräckligt stort ens för att påvisa könsskillnader i just det han faktiskt undersöker? Hur har han tagit hänsyns till parametarar som ålder, utbildning eller varför inte kunskaper i matematik? Hur är det med vanan av de "vanliga svenska namnen" som försökspersonerna ska memorera? Hur
har man säkerställt att försökspersonerna är utvilade, inte stressade etc? Osv,
osv.
Nå, det är bara några få reflektioner kring denna tramsiga undersökning. Främst vänder jag mig emot själva övningarna.
Nå, det är bara några få reflektioner kring denna tramsiga undersökning. Främst vänder jag mig emot själva övningarna.
Jag
skulle snarare säga att multitasking är att kunna hålla reda på flera saker samtidigt både i tanken, i ett samtal och fysiskt.
I vardagslivet till exempel: att hålla en sak i tanken (säg ett recept), att göra något med händerna (säg laga mat) att föra ett lite invecklat samtal med en person, att bli avbruten av andra personer som talar/frågar om diverse olika ämnen och av andra sysslor (säg ta hand om barn som till exempel torka en snorig näsa, lyfta upp en barn i famnen, titta på en leksak ) - och att klara allt detta utan att tappa tråden i samtalet, salta för mycket i maten, eller torka den snoriga näsan med grytlappen.
Jag inser att detta skulle vara svårare för professorn att undersöka. Men det är för sjutton inget försvar för vare sig hans undersökningsmetod eller medias okritiska återgivande av hans slutsatser.
I vardagslivet till exempel: att hålla en sak i tanken (säg ett recept), att göra något med händerna (säg laga mat) att föra ett lite invecklat samtal med en person, att bli avbruten av andra personer som talar/frågar om diverse olika ämnen och av andra sysslor (säg ta hand om barn som till exempel torka en snorig näsa, lyfta upp en barn i famnen, titta på en leksak ) - och att klara allt detta utan att tappa tråden i samtalet, salta för mycket i maten, eller torka den snoriga näsan med grytlappen.
Jag inser att detta skulle vara svårare för professorn att undersöka. Men det är för sjutton inget försvar för vare sig hans undersökningsmetod eller medias okritiska återgivande av hans slutsatser.
(Och då
har jag inte ens gått in på det faktum att professorn även säger:
– Tidigare studier visar att kvinnors spatiala förmåga
varierar över menstruationscykeln med hög kapacitet kring menstruationen och
betydligt lägre kring ovulationen (då östrogennivån är hög). Med detta
som utgångspunkt visar studien att könsskillnaden i multitasking
samvarierar med den kvinnliga menstruationscykeln.